Lilla grodungen/ Rebecca 6½ år

Uppkomst


Varje år insjuknar ca 150-180 barn i Juvenil idiopatisk artrit (JIA) i Sverige. Totalt finns ungefär 1 200-1 500 barn med JIA. Sjukdomen drabbar flickor dubbelt så ofta som pojkar.


Orsaken till sjukdomen är okänd, därav namnet idiopatisk som betyder ”av okänd orsak”. I dag vet vi att immunförsvaret är inblandat och JIA räknas som en så kallad autoimmun sjukdom vilket innebär att immunförsvaret angriper barnets leder. En viss ärftlighet tycks finnas, men enbart ärftlighet är inte tillräckligt för att sjukdomen ska utlösas.

Vad är en led?


En led består av ben klätt med brosk. Brosket fungerar som glidyta. Leden omges av en kapsel som förenar benen som ledar mot varandra. Insidan av kapseln är klädd med en ledhinna och i leden finns en liten mängd ledvätska.


Symtom


Vid inflammation i en led uppkommer stelhet, svullnad, värmeökning och ibland rodnad. Detta beror på att ledhinnan svullnar och utsöndrar en ökad mängd ledvätska. Vanligtvis smärtar leden när man rör eller belastar den, vilket påverkar funktionen såsom t ex ledrörlighet och muskelstyrka.


Sjukdomen går i så kallade skov. Det innebär att sjukdomen varierar i perioder. Ett skov kan vara olika länge och komma olika tätt från barn till barn. Mellan skoven har barnet få eller inga besvär.


Många upplever stelhet, framför allt på morgonen och/eller efter t ex långvarigt sittande.


Både sjukdomen och smärtan kan leda till trötthet. Den fysiska och psykiska prestationsförmågan kan påverkas. Under skov orkar en del barn inte delta en hel skoldag eller umgås med kompisar på fritiden i den utsträckning som de skulle vilja. Det kan också vara så att den stimulans som skolan ger kan avleda smärta och trötthet tillfälligt och att barnet upplever ökad smärta eller trötthet på kvällen. Det är viktigt att omgivningen har förståelse och kunskap om sjukdomen då det inte alltid syns utanpå att barnet har besvär.


Träning


Förmågan att vara fysiskt aktiv påverkas dels av smärtan, dels av sjukdomen i sig. Under ett skov minskar förmågan att vara fysiskt aktiv, vilket leder till nedsatt funktion. Det leder bland annat till nedsatt rörlighet, muskelsvaghet och nedsatt kondition. Daglig rörelseträning är därför extra viktig under ett skov för att motverka stelhet och nedsatt rörlighet. När sjukdomen är i ett lugnare skede är regelbunden fysisk aktivitet viktig för att återfå förlorad funktion.


Sjukgymnasten arbetar i team tillsammans med arbetsterapeut, dietist, kurator, psykolog, reumatolog och sjuksköterska. Sjukgymnastik syftar till att bibehålla en god funktion såsom ledrörlighet, muskelstyrka, kondition, balans, koordination och hållning. Behandlingen anpassas efter barnets aktuella behov och i vilket skede sjukdomen befinner sig i.



Några råd kring egenträning


All träning som känns bra är tillåten när sjukdomen är i ett lugnt skede. Regelbunden fysisk aktivitet t ex genom deltagande i skolidrott och/eller någon fritidsaktivitet rekommenderas. När sjukdomen är i ett aktivt skede, d.v.s. under ett skov, bör barnet/ungdomen vara försiktig med övningar som belastar engagerade leder.


Det är viktigt att träna rörligheten i lederna när sjukdomen är såväl i ett aktivt som i ett lugnt skede. Syftet med rörelseträning är att motverka stelhet och att bibehålla full rörlighet.